Dagarna flyter ihop. Allt är helt åt helvete. Har jobbat och skrattat så att jag knappt kan andas åt opassande skämt i möten. Har tagit långa kvällspromenader med människor jag tycker om. Har suttit och druckigt te i ett kök med blåa tapeter och pratat om hästrädsla och otrohet. Har pratat med honom i telefon varje kväll tills vi somnat och allt med honom är bara så himla fint. Har beställt hämtmat och suttit i stadsparken och ätit under en filt mot blåsten. Allt flyter ihop. Det borde vara fantastiskt men det känns bara hopplöst. Helt år helvete. Och jag vet inte varför den där ständiga känslan av tomhet ständigt tar över.