Bakade kakor i en kompis kök, över ljudet från elvispen pratade vi om elefanter, regnet utanför och allt sånt där som egentligen inte betyder något alls. Hon hade också sett det på facebook, precis som jag. Han har ett förhållande med henne, den där tjejen han träffade samtidigt som mig och som visst var så mycket bättre än jag. Jag låtsades som inget och hon förstod att jag inte orkade prata om det. När jag hade satt in den tredje plåten i ugnen frågade jag om hon visste att elefanternas snabel är så tung att de inte orkar hålla uppe den speciellt länge. Hon skakade på huvudet och väntade två sekunder innan hon sa:

- Han är en jävla idiot, skit i honom!

Jag svarade inte, ställde bara in bakpulvret i skåpet ovanför spisen och nickade nästan omärkligt. För visst var det så egentligen, men det är så svårt att bara lämna honom bakom mig. Han var allt jag ville ha i tre månader och jag drömmer fortfarande om honom någon gång ibland. Eller ganska ofta, egentligen. Även om jag låtsas som ingenting, som jag så ofta gör, och fejkar ett leende när hans kompis kysser mig. För jag vet inte om jag någonsin kommer kunna känna samma sak för honom.




1. via the cake bar 2. via i dont wanna miss one smile