Vi är hemma hos honom och bakar kanelbullar och skrattar åt minnen, dåliga skämt och saker som egentligen knappt är roliga. Vi borde plugga för tentan är imorgon. Men han citerar sig själv från en dimmig utekväll istället. "Jag borde fan gå hem, bara därför tänker jag inte göra det!" Vi borde fan plugga, men bara därför tänker vi inte göra det. Vi skrattar åt det så att tårarna sprutar, men ingen annan skulle fattat. Bara vi och jag tänker att han kanske är min bästa vän. I alla fall just där.