Lördag och en extra fin klännig som för att liksom försöka dölja mitt trasiga hjärta, som slagits sönder alldeles för många gånger. Satt hemma hos en kompis och drack jordgubbsdrinkar med någon konstig eftersmak och krusbärscider. Killen bredvid mig i soffan funderade högt på vartifrån han kände igen mig och alla skrattade. Alla, utom han då kanske, vet att vi hånglade på min student och hamnade på bild i lokaltidningens repotage om studenten 2010. Tillslut berättade hans kompis och när han kollade i sin mobil sen hade han kvar mitt nummer. Och en suddig bild på mig i studentmössa som kontaktbild till och med. Han skyllde först på att jag var blond då och sen på att han inte brukar lägga brudar som drar utan att säga hej då på minnet. Jag bara skrattade.

Satt ute på trappan och rökte utan jacka trots att det hunnit bli oktober. Drack up min sista cider och sen gick vi till det enda utestället i den här staden. En tjej som varit med i Idol för något år sen sjöng, men det tänke jag knappt på för jag dansade tillsammans med så himla fina vänner. Träffade en ung man med skäggstubb som rispade mot min känd när vi pratade. Tätt, tätt intill varandra för att översösta musiken. Han var från början från fucking Åmål, sa han. Mitt i en kyss, kanske den tusende på bara en timme, mumlade han något som jag inte hörde och så stod jag kvar och såg hans rygg försvinna bort.  Fattade inget, men dansade och var glad ändå. Träffade honom ute på altanen såg honom med en annan tjej. Gick fram för att fråga vad som hände förut och han presenterade henne som sin flickvän. Idiot!

Dansade vidare utan att bry mig. Det gjorde inte ens ont, bara sved lite som det gör när det känns som att man inte duger. Avslutade kvällen med pizza och skratt vid fontänen mitt på torget tillsammans med fina vänner innan jag ramlade i säng vid fyra.