och långt in bland alla skuggor ser jag nå't som blänker

En ledig torsdag. En kompis hade fyllt år och vi grillade kycklingspett och drack annanasdrinkar hemma hos henne.  Spelade spel och skattade oss till kramp i magen åt interskämt. Tog bussen till en stad några mil bort för att gå ut och dansa tills det blev morgon. Om vi orkade. När världen runt omkring blev för stabil igen trängdes vi i baren för att köpa persikoshots eller ett glas vin.

Han skulle varit där men kom inte in. Det var fullt. Vi bestämde att träffas utanför vid stängning och stod och pratade, mest med ord som egentligen inte hörde ihop. Hans leende gjorde mig nervös. Tänk om han inte ville ha mig? En kram och ett hej då som kändes som slutet, på vad det nu var vi hade. Jag gick sönder, hade hoppats på så mycket. Kanske för mycket som jag ofta gör. Svor över honom tills han skickade ett sms, lika ledsen som jag. Funderade på vad livet handlade om innnan jag träffade honom. Kom inte på något. Solen hade redan gått upp helt när vi sa god natt till varandra via telefon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0