Solen har börjat gå ned bakom grannens tegeltak och det luktade nästan vår i luften förut trots flera minusgrader. Jag har färgat håret knallrött, sådär spontant framför badrumsspegeln som jag alltid gör. Allt känns likadant, bara lite mer i färg på något sätt och det är ju alltid bra. Allt känns faktiskt bra nu och medan jag skrev fick jag ett sms. "Vet du vad jag har tänkt på? Vem som alltid kollar på dig och brukar fråga efter dig!" När hon skrev hans namn sen i nästa sms så slutade jag nästan andas för en sekund, jag lovar. Ingen annan än han har den effekten på mig. Och det känns som om jag går två centimeter över marken nu.