Och trots att solen skiner ute är det detta som gör den här dagen lite mindre grå. Samma känsla i melodierna som  då, som när jag var 14 år och kunde alla orden i Ingen vill veta vart du köpt din tröja. Trots att den slutats spela på radio för länge sen. På åtta år hinner det hända mycket, men inuti känns allt så väldigt likt. Samma osäkerhet och samma längtan efter något mer som då, men med ett mycket trasigare hjärta och en annan nyans på ögonskuggan.