Somnade tidigt, mest för att dagen skulle ta slut. Vaknade av min smssignal vid tio. Ett sms från honom där det stod att han saknade att prata med mig. Åh jag dog lite, eller började leva igen. Vi skickade meddelande efter meddelande till klockan blev två. Han var på någon fest och visst kanske han bara hörde av sig för att han var full, men han valde i alla fall att lägga tid på att skicka sms till mig. För en stund kändes allt bra igen.