Det regnade när jag och några andra packade in våra väskor i en kompis bil. Vi åkte i mer än tre timmar, med Lars Winnerbäck på högsta volym, tills vi kom till havet och det hade slutat regna. Trängde ihop oss i hans familjs gamla husvagn där golvet knarrade hemskt varje gång man rörde på sig. All jävla skit som hela tiden verkar hända mig lämnade jag hemma.

Tre fantastiska dagar. Vi badade i havet i strålande solsken och brände ryggarna knallröda. Satt på klipporna och drack varm choklad och såg solen gå ned bakom horisonten. Frossade i räkor. Plockade snäckor. Grillade och drack vin på stranden. Tävlade om vem som fick upp flest krabbor. Tog promenader på trånga gator där gammal mysiga hus trängdes. Klättrade säkert tusen trappsteg upp på ett berg och såg ut över staden, vattnet, allt. Spelade spel i förtältet. Låg i mörkret och pratade innan vi skulle sova.