vi är inte såna som i slutet får varann
Har legat uppe hela natten och läst ut Norwegian Wood av Haruki Murakami. Den är så fin att det känns konstigt i hjärtat nu. Det bultar och slår alldeles för hårt. Det är alltid så med mig när något är fint. Men när du kysste mig på dansgolvet, altanen och mot diskbänken vid kaffebryggaren var nog de enda gångerna det hänt av något i mitt liv och inte av något jag läst, sett eller hört. Jag önskar att du kysste mig igen, för mitt hjärta slår så normalt utan dig.
weheartit
weheartit
Kommentarer
Trackback