en trappa upp alltid en trappa upp

Av någon anledning har bilden av hur vi snubblade upp för trappan någon gång runt klockan tre på natten etsat sig fast på min näthinna. Dina skor stod över hela golvet. Jag snubblade över dem och du skrattade och kysste mig. Du hade ingen fungerade lampa och jag skällde på dig, men egentligen var det faktiskt mysigt att leta sig upp till lägenheten i mörkret. Det var inte alls samma sak att gå ner sen igen, i dagsljus. Framförallt eftersom du inte var med då.


weheartit


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0