mitt hjärta ligger i tusen bitar på den frosttäckta trottoaren
trasiga hjärtan slår lite
i otakt
sådär ryckigt och för långsamt
och jag känner pulsen
under min vinterbleka hud
den slår
men jag är inte säker på
om jag lever
om du bara visste
hur det känns att aldrig drömma
i färg längre
svart och vitt blir så dystert
när körsbärsträden blommar
om natten
ekonomiska kriser
och chockerande terrorattacker
spelar ingen roll
när allt som finns
är någons andetag som inte
ekar mot parkettgolvet
längre
Kommentarer
Trackback